Hissjöboken

Hissjöboken är ett hembygdsprojekt som dokumenterar Hissjös historia från stenåldern till idag. Projektet startade 2004 efter att Tage Burstedt föreslog på ett bystämma att byns historia borde samlas in och bevaras. Tre studiecirklar bildades med ett tiotal deltagare i varje.

Hissjös historia sträcker sig tillbaka till stenåldern, med boplatser vid Hissjön och tillhörande fångstgropar. I Gustav Vasas jordebok från 1543 finns fem skattebetalande bönder registrerade. Ortnamnet Hissjö stavades ursprungligen Hiiskesziöö och härleds från 'hiske' som betyder 'små hus'.

Byallmänningar

Hissjö byallmänningar var belägna på olika platser runt om i byn. Jordägare och skattebetalare hade tillgång till skog, lera, sand och torv för husbehov. Bland annat fanns en kvarn mellan Hissjö och Kvarnfors, en spånhyvel grundad omkring 1925 av Johan Abrahamsson för tillverkning av takspån, samt en rundloge ursprungligen från Bygdeå och en badplats som handlaren Yngve Emanuelsson hjälpte byn att förvärva gemensamt.

Traditioner

Bröllop var en stor händelse. Unga män friade traditionellt genom kvällsbesök och gåvor som psalmböcker eller silver — förlovningen ansågs avgjord när gåvorna givits och tagits emot. Bröllopsfesten förbereddes en vecka i förväg med bakning och matlagning. Gästerna anlände med häst och vagn, fick brudtallrik med bröd, bakverk och mjölk, och festen varade i flera dagar.

Julen firades olika beroende på välstånd. Rikare familjer förberedde sig redan på hösten medan fattigare familjer förlitade sig på konserverad fisk och gröt. Till jul var det storstädning. Valborgsmässoafton firades med eldar — den första brasan tändes 1905 på Österåkersberget.

Profiler

Bland byns kända profiler finns Johan Rehn (1865–1929) som satt i riksdagens andra kammare 1909–1924, Sixten Landby känd som 'Buffeln från Hissjö' — kraftkarl, filosof och konstnär, samt Charlotta Karlsson (1873–1945) som var Hissjös 'första sociala instans' genom sin empati och hjälpsamhet.

Hissjö förr i tiden

Byns liv styrdes av byaordningen — åldermannen sammankallade bönderna på bestämda dagar för att överläga och besluta i byangelägenheter. Hauptskatten i Västerbotten kallades sommarskatt och beräknades utifrån 1539 års skatt. Eftersom pengar var sällsynta bland allmogen betalades skatten in natura.

Fattigvård sköttes gemensamt av bystämman. Ved i form av vindfällen och kvist fick man hämta i byns skog, men inga levande träd fick avverkas — överträdelser straffades med 16 skillingar i böter.

Visste du att...

Elström drogs in till byn 1918 från kraftverket i Harrsele. Den första gården som hade värmeledning var Oskar Anderssons år 1931. Den första traktorn som kom till Hissjö var en Ford, ägd av bröderna Åström år 1927. De första trädgårdarna anlades 1918 hos Erik Karlsson och Olof Rehn.

Dialekt

Hissjömålet tillhör sydvästra Västerbottens bondemål. Kännetecken är bland annat ett öppet långt a-ljud, bevarade gamla diftonger som ei, au och öy (t.ex. 'stein' för sten, 'föyse' för fähus), samt förskjutna g- och k-ljud ('gjarn' för garn, 'kjall' för karl). För den som vill fördjupa sig finns 'Ordbok över Umemålet' av Pehr Stenberg och 'Hössjömålet' av Evert Larsson och Sven Söderström.

Källa: Hissjöboken, sammanställd av studiecirklar i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan sedan 2004. Originalmaterial finns på hissjo.net.